Efter en vecka mer eller mindre instängd på mina 33 kvadrat ska det bli fantastiskt att gå och jobba i morgon. Få träffa människor jag känner! Prata strunt! Dricka lankigt maskinkaffe och äta lunchlåda! Det är första gången på mycket länge jag ser fram emot måndag morgon.
Har varit pigg i dag, men mitt, så att säga, försvagade tillstånd visade sig när jag skulle rulla in min cykel (som varit begraven i snö) i cykelförrådet. Det är liksom ett projekt i sig att ta sig till nämnda cykelförråd UTAN cykel eftersom det ligger på våning 0,5 (alltså, i husets krypgrund, superkonstigt) och man bör vara kortväxt, atletisk och mycket tålmodig för att ta sig in där.
Det tog lite tid och mycket svett och darr. Men nu står hon där iallafall, mormors gamla DBS Nostalgi.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar