...orkar liksom inte gå från sängen till kaffebryggaren i köket och make my own. Det är ju ändå cirka fem meter jag måste röra mig.
Min efterlängtade söndags-sovmorgon uteblev eftersom min far är i stan och ringde mig för att göra upp planer för dagen. Håhåjaja. Vi bestämde att vi skulle ta en promenix och sen möta upp systrarna för lunch lite senare. Så då gjorde vi det. Min lilla pappa. Så mysigt att liksom ha en förälder här i stan som man kan möta upp för en promenad och lunch. Inte hänga med 24/7 i ett ensligt hus i skogen. Heja det!
Sen kramade jag pappa hejdå och vinkade adjö till dom andra (som jag träffar på torsdag) och åkte hem och försökte titta på film, men somnade. Det behövde jag, (jag glömde skriva med firmafest och vernissage plus konsertefterhäng i uppraddandet i förra inlägget) efter den ganska maffiga vecka jag har haft, allstå.
Nu har jag just vaknat från min slummer, ätit lite choklad och funderar på att diska upp disken som har stått orörd sen i onsdags.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar