Jaha, så visade det sig att hårddisken med alla favoritfilmer, den hade exkillen fått med sig i den lilla bouppdelning vi hittills gjort. Eftersom jag kände ett närmast fysiskt behov att få se Lost in Translation kollade jag om närmaste videostället hade den som köpfilm. Det hade dom, och dom hade öppet 35 minuter till. Drog på mig närmaste kofta, jacka och skor, stoppade plånbok och telefon i fickan och susade ner till bussen.
Vid hållplatsen snöade stora, långsamma flingor när M ringde och sa "Kom! Vi har ätit middag! Nu dricker vi vin och sen går vi ut!" Jag svarade nej, jag ser ut som ett härke, är trött och vill kolla film. Pyttelite övertalning inklusive löften om lånekläder och smink senare har jag bytt buss och åker till middag med efterföljande utgång. Det blev (såklart) en trevlig kväll och filmköpet får hoppa över till morgondagens agenda. Herregud, jag kan ju inte leva utan att ha detta rättesnöre, denna film av filmer i min omedelbara närhet.
Nä, gonatt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar